Det har varit några händelserika timmar. Först blev det hundparning och vår vovve va jätte duktig :). Så nu får vi hoppas på småvovvar :). Sen när dom for hem, så gick vi en kisspromenad med Elvis. I slutet av promenaden ser vi hur en eumoped kommer i full karriär mot oss på gångvägen. Cirka hundra meter ifrån oss far killen omkull med moppen, Mattias springer för allt vad han är värd dit och jag efter med hunden. När Mattias kommer fram till honom upptäcker vi varför han hade farit omkull med moppen, han va VÄLDIGT onykter.

Jag kan inte förstå hur man kan sätta sig och köra sin moped väl medveten om att man är stupfull. Killen i fråga ville nog bara bort från oss så fort som möjligt för han fick jätte bråttom när han förstod att vi ville hjälpa honom. Han hann tappa moppe två gånger till och Mattias frågade var han skulle, som tur va bor han visst i vår gård så han sköt moppen till sin uppgång. Näe gud så obehagligt, det va väldigt nära att jag ringde polisen. Men han va ju bara tacksam för att vi hjälpte honom och hade han visat tendenser att han skulle köra iväg så hade jag ringt efter polisen. För det hade absolut inte kännts bra att veta att nästa gång hade han kanske kört över någon det vet man ju inte. Och jag skulle inte vilja ha det på mitt samvete. Men vi såg i alla fall till att han gick in till sig, så vi kunde som inte göra så mycket mer efter det.