Jag vet inte var jag ska börja eller hur mycket jag ska säga. Men ibland blir det verkligen konstigt, man kan fundera och titta tillbaka hur mycket som helst men det är som man aldrig får en förklaring.

Man tänker och tänker och tänker ännu mer. Men man blir inte klokare för det. Jag undrar verkligen hur man ska göra i vissa sitiuationer. Blod är som man brukar säga tjockare än vatten det får man aldrig glömma. Men olika åsikter kan man väl i alla fall få ha eller?

Mina bröder är jätte viktiga för mig och ibland önskar jag att jag kunde få fram hela min åsikt. Det låter så bra när man tänker men det kan bli så fel när man sedan ska försöka förklara tanken. Men tyvärr så är det som det är och vi kan inte göra annat än hoppas på det bästa.

Det här blev otroligt krypiskt, men jag tror inte jag ska skriva nå mer utförligt..